På darrande ben

Idag blev jag hemma från praktiken. En enda dag klarade jag av, sen gav min kropp upp. 

Jag fick mig inte ur sängen för hela kroppen värkte. Tyvärr var knäna värst. Försökte ställa mig upp men det gick bara inte. Efter nästan 30 minuter lyckades Robin hjälpa mig till badrummet. Benen ville inte bära mig, tårarna sprutade och det kändes som att knäna skulle brytas av. Fick nästan en panikattack då det gjorde så ont, var rädd och tyckte hela situationen var pinsamt. 
Jag vet att Robin älskar mig och skulle göra allt för mig, men att bli min "PA" då jag har såna här dagar, är verkligen tungt. Speciellt då detta även påverkar Alice. Hon blir ju självklart orolig när jag gråter. Hon blir alltid lugnare efter jag förklarat läget, kramas och sen är det bra. Men att min "familj" mår dåligt på grund av mig och min kropp, är verkligen inte roligt. 
Min kropp har helt enkelt gett upp. Vet inte alls hur jag ska lösa detta. Kan inte låta bli att bli arg på mig själv och hela situationen. Är bara så less och trött. 

Vet egentligen inte vad jag ville få ut av den här texten. Men nu vet ni hur jag mår i nuläget åtminstone. Bara hoppas det ger sig med tiden. 



Jag ska överleva!

 
Nu har det varit sådär tyst igen. Antar att mina möten på Kvinnofrid har börjat sätta sina spår. Mitt senaste möte var igår och jag grät hela mötet och nästan hela den dagen efter mötet med. Vi har börjat öppna mentala dörrar som jag hade hoppats aldrig skulle öppnas igen, vilket är otroligt jobbigt. Är så glad att hon jag pratar med, faktiskt trycker på, för även om det är tungt, är det även lättande. 
 
Vi har dock pratat väldigt mycket om min psykiska ohälsa. Hon , liksom många andra, förstår inte hur jag fortfarande står upp. Vi har kartlagt mitt liv sen jag föddes till idag. Och den "berömda väggen" skulle jag ha gått in i redan som 8åring. Men istället för att få hjälp där och då, har jag rivit väggen och fortsatt springa. Det märks tydligt idag.
 
 
 
Hur jag ska fortsätta härifrån vet jag dock inte. Har några alternativ som jag väljer mellan. Det svåraste är att stänga av vad alla andra tycker och tänker. För det är mitt liv, mina val och ingen annans. Ska bara trycka in det i skallen så jag tror på det själv. För det är enkelt att säga det, men att faktiskt ta åt sig det, är en annan sak. 
 
Det känns som att en del av mig dör/försvinner för varje dag som går nu. Men en sak är dock säker. Hur jag än gör, så ska jag överleva!
 
 

Arbetsintervju och födelsedag

Idag har jag varit på en arbetsintervju. Det var min 4 eller 5 intervju den här sommaren. Den här gången var det på en fritidsgård som kvällsledare. Mannen jag träffade verkade trött och egentligen inte så engagerad i mötet. Jag personligen kände att detta gick åt helvete. Jag var dåligt förbered och desto mer vi pratade om jobbet, så förstod jag att jag inte är den dom vill anställa för detta. Mitt självförtroende och självkänsla sjönk allt mer under hela mötet. Var fett taggad när jag gick in, var nära tårar när jag gick ut. 
 
Fast jag antar att jag inte ska klaga, jag fick iallafall en intervju! Plus, att de tidigare intervjuerna jag har varit på, har känts mer än lovande och ändå fick jag inte jobben. Så detta kanske är jobbet jag kommer få då jag tyckte det bara blev bajs, haha!
 
Förutom mitt möte idag så har det även blivit lite firande av Robin som fyller år idag. Fick en kaka med ljus i till "frukost" och till middag blev det en födelsedags pizza. Robin verkar då nöjd med sin dag även om vi inte gjorde något jätte spännande. Hans present från mig kommer dock lite senare, så han får gott vänta en liten stund till på den.
 
 
Imorgon är det dock en vanlig fredag, än så länge. Alice har förskola och jag ska ringa till försäkringskassan angående mitt bostadsbidrag. Annars är det en vanlig dag, vilket jag verkligen behöver nu! Har varit massor med möten både den här veckan och förra, att jag knappt fått sova och magen håller på att ge upp av allt stress. Därför är jag så glad att Robin finns där vid min sida. 
 
Nu ska jag fixa en kopp varmt te och mysa till det med familjen och lite Disney!