Möte, mat och "väggen"

Idag var jag på mitt vanliga veckomöte på kommunhuset. Precis som de andra gångerna, så kändes det ovärt. Jag går in, säger hej, berättar vart jag sökt jobb i veckan och sen är mötet över. Det är vad jag gör, en gång i veckan tills jag får ett jobb. Detta måste jag göra för att jag ska få hjälp ekonomiskt, så jag och Alice har tak över huvudet och mat på bordet. 


Direkt efter mitt möte, blev det hemfärd och Alice fick göra dagens middag. Det blev korvstråganoff och med Alice hjälp, så blev det rätt okej ändå. 


Nu har dock skrutten sovit någon timme. Stackarn var helt knäckt redan vid 18. Hon har varit extremt känslig senaste veckorna och gråter gärna hela tiden och även på nätterna. Närhet är även det extra viktigt. Men jag kramas gärna, gäller passa på innan hon blir "för stor".

Jag känner mig också ganska känslig senaste tiden. Väldigt trött och sliten. Känner hur den där berömda "väggen" kommer allt närmare nu. Börjar bli dags att ta tag i livet på riktigt snart. Innan det är försent.